torsdag 4 februari 2010

Är centerpartiet trovärdigt?

"Vi har varit duktiga på att leverera men dåliga på att sälja" säger Maud Olofsson i dagens DN. Det kanske är sant, även om jag inte är så säker på det. Men frågan inställer sig då: levererar centern det som väljarna efterfrågar?

Vill centerns väljare verkligen ha ett ja till kärnkraft, accepterar de miljöminister Andreas Carlgrens tal om den miljövänliga Förbifart Stockholm där alla fordon ska drivas med förnybar energi (och trängselproblemen är för evigt förpassade till historian), tycker de att besluten om vargjakt är korrekta och att den omsvängning från socialliberalt till liberalt parti med tillhörande högervridning som har gjorts de senaste åren är den rätta? I viss mån har centern säkert fått klä skott för beslut som de måste försvara när de går i moderaternas ledband - men man måste väl kunna kräva någon form av integritet även hos småpartierna?! En miljöminister som inte ens försöker driva en egen linje i miljöfrågorna när regeringen går åt fel håll har ingen som helst trovärdighet. Jag brukar ha större invändningar mot kristdemokraterna som parti, men undrar hur det skulle ha sett ut den här mandatperioden om kristdemokraternas Anders Wijkman varit miljöminister. I EU har han haft tillräcklig integritet att driva en mer radikal linje än moderpartiet i miljöfrågor - men det är förmodligen lättare att göra det på längre geografiskt avstånd från partiledningen.

Och hur är det med Olofssons egen integritet i förhållande till den moderatledda regeringen? Politik är att kompromissa - men då måste man börja med ett bud som man kan kompromissa ifrån. Min känsla utifrån sett är att Olofsson vikt sig redan från början i alltför många frågor. Annars är den enda förklaringen jag kan se att det inte är sakfrågorna som driver henne, utan själva makten.

2 kommentarer:

Jolalus sa...

"Det var faktiskt inte vi svenskar som byggde Sverige. Det var människor som kom utifrån."

Maud Olofssons uttalande är ett hån mot alla de bönder, fiskare, arbetare, pigor, drängar, torpare och inhyseshjon m.fl, vilka slitit dag och natt för att försörja sig själva och den egna familjen, och som med sitt idoga arbete bidragit till att bygga det vi i dag kallar Sverige.

Ett hån mot tänkare, uppfinnare, företagsledare, arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och kvinnorörelsen.

Eller?

Karin Reuterswärd sa...

Det där beror rimligen på hur man definierar svenskar och vem som byggde. Och hur benägen man är att erkänna intryck utifrån likaväl som slit på plats. Jag känner inte till sammanhanget du citerar ifrån, men för mig står det klart att vi bygger Sverige tillsammans, vi som bor och verkar här, och så har det varit historiskt också. Somt uppfinns här (av Sverigefödda eller andra), somt har tagits med hem som intryck och erfarenheter från resor under historiens lopp, somt har "importerats" genom inflyttande personer. Din viktiga poäng som jag förstår dig är att man inte ska glömma alla dem som har slitit och sliter för att samhället ska fungera, oavsett härkomst. Jag läser det du citerar Olofsson med som att hon poängterar att man inte ska glömma influenser utifrån och hävda att vi är oss själva nog. Det är självklart min tolkning eftersom citatet är ryckt ur sitt sammanhang. Men jag tycker båda ståndpunkterna är viktiga.