Vreden, välkommen tillbaka!

Nu tar jag farväl av min eftervalsapati och hälsar vreden välkommen tillbaka. För trots allt har mänskligheten inte gått under ännu. Och så länge den inte gjort det kan jag inte se någon annan livshållning som håller än vredgad optimism.

Förr eller senare kommer sanningen ikapp de ynkryggar till politiska ledare som nu pekar på varandra runt handlingsborden på klimatmötet i Mexico istället för att kliva fram och ta ansvar. Och förr eller senare måste de Huddingepolitiker som fixar och trixar med lagtexter för att kunna bygga Södertörnsleden inse att det finns gränser för vad man kan göra i strid med lagar, vetenskap och medborgarnas intressen. Så jag tänker elda under min vrede. Så här formulerades den under fullmäktigedebatten om Södertörnsleden igår:

Jag måste erkänna att jag lite svårt att förstå. Jag har lite svårt att förstå hur hur en majoritet i en församling med kloka människor kan tycka att det är en bra idé att plöja en fyrfilig motorled, som inte löser Huddinges trafikproblem, rakt genom naturreservat med riksintresse. Jag förstår det inte, men jag får lov att respektera det. Vi har trots allt demokrati.

Däremot kan jag inte respektera hur man försöker driva igenom Södertörnsleden i strid med gällande lagar och regler. Jag kan inte respektera att detta projekt forceras fram, med hjälp av miljökonsekvensbeskrivningar från förra seklet, trots att trafikverket uppger att miljökvalitetsnormen för luft kommer överskridas och trots att riktvärden för buller också de riskerar att överskridas. Jag kan inte respektera att man kort sagt struntar i miljöbalken.

När medborgare bryter mot lagen i politiska syften kallas det för civil olydnad. Det brukar borgliga politiker ofta vara skeptiska emot. Därför blir jag förvånad när den borgliga majoriteten påhejad av socialdemokraterna, ägnar sig åt vad som då rimligen borde heta offentlig olydnad. Jag blir förvånad över den respektlöshet man visar gentemot lagar och regler som exempelvis ska skydda medborgarna från ohälsosamma nivåer av buller och utsläpp. När man ägnar sig åt civil olydnad, då kliver man fram och tar ansvar för det. Hur är det i det här fallet? Finns det någon ansvarig politiker som vill se medborgarna i ögonen och säga: ”Japp, vi tycker vägen är viktigare än lagen.” Vem tar det ansvaret?

Om jag fick svar? Jo, moderaten Anti Avsan klev upp i talarstolen och anklagade miljöpartiet för att ha lagt ut anonyma dokument utanför fullmäktigesalen. Så kan man ju också göra istället för att diskutera sakfrågan...

I stället för demokratiforum

Som en bekräftelse på mina aningar om att många politiker ser delaktighet som att politikerna ska informera invånarna föreslås vid Huddinges kommunfullmäktige att de öppna nämndmötena kan utvecklas så det blir möjligt för åhörarna att ställa frågor till politikerna. Jag tror inte förslaget i sig är dåligt - men om det är ett bra alternativ till demokratiforum är mer tveksamt. Det är i alla fall inte delaktighet i den betydelse jag lägger i ordet.

På gång i Huddinge

Inför måndagens kommunfullmäktige i Huddinge kan man uppmärksamma att den borgerliga majoriteten vill införa ett antal organisatoriska förändringar. De s.k. demokratiforum som finns i kommunens olika delar vill de borgerliga lägga ned. Dessa forum har varit remissinstans för kommundelsspecifika ärenden. De har arrangerat öppna möten om frågor som är aktuella i kommundelen. Och de har tjänat som en länk mellan medborgare och politiker. Det har inte varit odelat positivt, men det har funnits en ansats till att skapa dialog mellan Huddinges invånare och politikerna. Förvisso har nog dialogen ofta bestått av en monolog, som så ofta när Huddinge ska omsätta sin slogan om "delaktighet". Politikerna talar om för medborgarna hur det ska bli, och delaktighet likställs med informationsöverföring och möjlighet att ställa frågor. Delaktighet i betydelsen att faktiskt påverka från medborgarhåll har det varit mer tunnsått med. Men det betyder inte att demokratiforumen varit oviktiga. Nu vill de borgerliga lägga ned demokratiforumen - utan att ha något förslag på vad de ska ersättas med för att upprätthålla någon form av kommunikation mellan politiker och kommuninvånare. Detta ska utredas av den nya demokrati- och mångfaldsberedningen, en annan förändring i organisation. Här slås den tidigare demokratiberedningen ihop med det som har hetat rådet för jämställdhet, mångfald och likvärdiga villkor. Jag vill inte binda upp mig vid att själva förändringen nödvändigtvis är dålig - men oavsett vilken organisatorisk form man väljer för dessa frågor kräver det att arbetet leds av initiativtagande och kunniga politiker och tjänstemän med tillräckliga resurser till sitt förfogande för att kunna driva frågorna.

Vidare kommer ett ärende om nytt tilläggsavtal för Södertörnsleden upp. Här kan man häpna över att ett infrastrukturprojekt som drivits under flera tiotals år fortfarande är miljömässigt undermåligt, bland annat utan formella miljökonsekvensbeskrivningar, med hittills disparata prognossiffror och årtal för framtida trafik och med en ytterst tveksam dragning i ytläge genom naturreservatet Flemingsbergsskogen. Om denna väg slutligen byggs borde Huddinges politiker skämmas över att de inte ställt högre miljömässiga krav - det är ju inte så att det inte funnits tid för att göra förbättringar!

Handlingar till de flesta ärenden går att finna på kommunens hemsida.

Foto: Flemingsbergsviksområdet i vinterskrud (Karin Reuterswärd)